Network Menu

SWEAs sjunde IO, 2002-2004

En av oss: Christina Moliteus

Text: Sofia Solfors, SWEA Milano
Foto: Kerstin Alm och Privat

En av oss med f d internationella ordföranden Christina Moliteus

SWEAs internationella ordförande har under organisationens 40 år bidragit till att skapa det SWEA vi har idag. I samband med jubileumsåret 2019 kommer Sofia Solfors intervjua flera av dem och återberätta deras spännande historier och anekdoter.

Före vår nuvarande ordförande Christina Hallmert har SWEA haft tio internationalla ordförande (IO). Två av dem finns tyvärr inte längre i livet, men blir levande i berättelserna från dem som arbetat med dem på nära håll. Sofia hoppas att få en pratstund med alla de andra, speciellt för att fråga om deras bästa SWEA-minne. Först ut är Christina Moliteus.

Christina Moliteus

Bästa SWEA-minnet

”Mitt bästa SWEA-minne? Ja du, det är många det”, skrattar Christina Molitéus, som var SWEAs internationella ordförande år 2002 till och med 2004. ”Men,” säger hon, ”ett minne som alltid kommer stanna kvar hos mig är när jag invigde vår avdelning i Dubai den 3 februari 2002. Jag hade precis klivit på som ordförande och fick direkt börja med att inviga en ny avdelning, det var helt fantastiskt”, säger Christina. Hon berättar hur Swean Ann Hjerpe öppnat upp sitt hem för cirka 75 Sweor som den dagen skrev in sig i den nyöppnade avdelningen.

”För mig var Dubai otroligt exotiskt då (långt innan turistinvasionen) och det kändes som vi var mitt ute i öknen och samtidigt i hennes vackra trädgård, det var helt magiskt,” säger Christina. ”Alla Sweor tog hand om oss och vi inkvarterades hemma hos frivilliga och hade så himla trevligt, som man alltid har inom SWEA”, tillägger hon.

Om ordförandearbetet

”När vår föregående IO Kerstin Velander skulle sluta efter fyra år sa hon till mig att nu ska jag skaka mina mattor, för det har jag inte hunnit på fyra år”, skrattar Christina. Hon blir lite allvarlig: ”Det är ett tungt lass att dra som ordförande, det innebär så otroligt mycket arbete, jag tror faktiskt inte folk riktigt förstår exakt hur mycket. Det kunde brinna på 12 ställen samtidigt, det var bara att springa runt och försöka släcka bränder så gott det gick,” säger hon.

Det är viktigt att poängtera att man inte är ensam såklart, men man är ju ytterst ansvarig och vill göra ett bra jobb. “Under min tid som ordförande hade jag en grupp Sweor omkring mig som ställde upp till 100% och jobbade hur mycket som helst; Mona Johnsson, som var sekreterare, tidigare administratören Boel Alkdal, Eva-Gitta Nabih och Eva Malm, båda inom PR, och naturligtvis den avgående ordföranden Kerstin Velander. Ingen av dessa trotjänare finns längre i livet och jag tänker ofta på dem med värme och deras trofasthet till SWEA.” Christina nämner också Maude Vännman, vår stadgeexpert, som alltid fanns i bakgrunden för att hjälpa till, samt Margaretta ”Simpan” Simpson och Ginga Sewerin-Olsson som tillsammans startade både SWEAs webbplats swea.org och nyhetsbrevet SWEA-Nytt under Christinas mandatperiod. Christina tilläger, ”Alla dessa personer och många till jobbade så otroligt mycket!”

Omorganisation tar plats

Fram till 2002 hade alla avdelningsordförande (AO) suttit med i den internationella styrelsen och därmed också deltagit vid varje årligt årsmöte! SWEA hade växt mycket under 90-talet och mötena var inte längre effektiva med en så stor styrelse. De kunde vara i många timmar och periodvis bli lite stökiga, det var svårt att arbeta fram något bra berättar Christina.

Ett omfattande arbete inleddes för en omorganisation som skulle säkerställa en välfungerade och demokratisk organisation. En följd var också en omarbetning av SWEAs stadgar och styrdokument. ”Det var ett seriöst arbete på hög nivå kombinerat med litet kvinnlig touch” skrattar Christina. ”Den nya regionindelningen gjordes från norr till söder, så att alla regioner och avdelningar hade en varm och solig plats att åka till för regionmöten.

Första styrelsen efter SWEAs omorganisation 2002

Första styrelsen efter SWEAs omorganisation 2002

Christina Moliteus, Prinsessan Christina och Agneta NIlsson under 25-årsjubileum, 2004

Christina Molitéus, Prinsessan Christina och Agneta NIlsson under 25-årsjubileum, 2004

Prinsessan Christina, Christina Moliteus och Agneta NIlsson under 25-årsjubileum, 2004

Prinsessan Christina, Christina Molitéus och Agneta NIlsson under 25-årsjubileum, 2004

25-års jubileum

Christina var också ordförande under jubileumsåret 2004 när SWEA fyllde 25 år. ”Det var ett firande som ingen som var med någonsin glömmer, det kan jag lova”, fortsätter Christina, ”det går knappt att beskriva. Vi jobbade som galningar och Agneta ringde mig med nya idéer varje dag”, skrattar hon. ”Agneta var hjärnan bakom allt, Ettan Bratt ”öppnade många dörrar” och alla Agnetas SWEA-vänner i Stockholm ställde upp och fixade, hon gav sig inte förrän det gick.” Christina själv höll tio tal under de fyra dagarna festen varade!

Ett överdådigt jubileumsprogram stod till buds. Det började med invigning med 1000 personer i Storkyrkan med Prinsessan Christina som hedersgäst. Sedan åkte alla båt, med förtäring, över till Millesgården där en konstutställning invigdes med Sweor som konstnärer. Nästa dag var det heldags-seminarium på Foresta och på kvällen bjöds det på föreställning på Oscarsteatern med bland annat Lill Lindfors som underhållare.

Till Årets Svenska Kvinna det året utsågs SWEA-vännen Barbro Osher, som fick utmärkelsen vid en pampig lunch på Nordiska Museet. Den stora galamiddagen med 1500 personer hölls sedan i Blå Hallen i Stadshuset. Kronprinsessan Victoria var hedersgäst tillsammans med Jan Eliasson, som i sitt tal sade: ”Sweor för inte bara ut Sverige i världen, de för också hem världen till Sverige”. ”Det var en sådan känsla och så mycket kärlek i lokalen att man kunde ta på stämningen”, beskriver Christina. ”Jag får gåshud bara jag tänker på det”!

Jubileet avslutades dagen därpå på Confidencen med en föreställning och picknick med Idla-flickorna i parken utanför.

Dalahästarnas historia

”Och så var det de här Dalahästarna”, säger jag. ”Hur var det med dem”? Christina berättar att Agneta fick idén av ett antal stora plastkossor som fanns runtom i USA och Europa vid den tiden. Hon tyckte då att SWEA skulle göra stora dalahästar som skulle pryda Stockholms paradgata Strandvägen istället. Hon ordnade via kontakter så att de enorma hästarna producerades i Dalarna och så bjöds konstnärer in att dekorera dem. En målades av Årets Svenska Kvinna 2018, Ulrica Hydman-Vallien.

Hästarna sponsrades av SWEA-avdelningar och efter några veckors grönbete på Skansen lämnade senare flera hästar Sverige. En står t ex utanför ett skandinaviskt kulturcentrum och äldreboende i Boston och några köptes privat. ”Det var ett helt fantastiskt projekt och Agneta kommer att försöka ta reda på vad som hänt med dem alla.”

Alla dalahästar från 25-årsjubileum, 2004

Alla dalahästar från 25-årsjubileum, 2004

Tillväxt, beröm och kinesisk opera

Christina gick med i SWEA 1983 när SWEA New York bildades. Hon beskriver hur viktig del av hennes liv som SWEA utgjort. Den globala vänskapen som hon upplevt på riktigt, hur hon numera har vänner över hela jordklotet. Hon var verkligen med under tillväxttiden, SWEA växte så det knakade och hon fick själv tillfälle att inviga nio nya avdelningar som ordförande. Hon säger också att hon uppskattar föryngringen i SWEA, och det faktum att alla åldrar finns representerade. En underbar reflektion Christina gör är att åldrar egentligen inte existerar inom SWEA, man umgås över åldersgränser på ett helt naturligt sätt. ”Som Swea är det så många upplevelser man delar, att åldrarna suddas ut, värmen och kopplingen mellan Sweor emellan finns alltid där”, beskriver hon.

Christina Moliteus med kinesiskor i Beijing, 2002

Christina Molitéus med kinesiskor i Beijing, 2002

Christina minns också det fina berömmet från en högt uppsatt Volvochef. Inför allra första världsmötet i New Orleans 2007 sa han: ”SWEA är världens bästa relocation service, det jobbet ni gör kan inte köpas för pengar” och under många år bjöd han på medlemskap i SWEA till alla som skickades ut via Volvo. ”Bättre betyg kan man inte få”, säger Christina. Och så Ericsson-chefen som stod brevid och lyssnade och donerade USD 15 000 till SWEA och världsmötet. ”Det var stort!”

”Jag måste få nämna ett minne till” säger hon när vi är på väg att avsluta vårt samtal. ”Det är nog egentligen mitt bästa faktiskt. När vi hade möte i Beijing och alla nära 200 närvarande Sweor åt middag uppe på kinesiska muren i fullmånens sken! Dagen före hade vi varit på Pekingoperan och helt plötsligt uppenbarade sig en grupp därifrån. Att kinesisk opera är lite speciellt hade vi ju fått uppleva, men detta uppträdande var verkligen originellt”, skrattar hon. ”Det visade sig efter en stund att det var Kerstin Alm och gänget från Los Angeles som klätt ut sig och agerade operakör. Vi skrattade så vi grät, vi var verkligen grundlurade.”

Tack Christina för dina berättelser!